Spegel, spegel på väggen där...

Spegel, spegel på väggen säg vem som jobbar till 17:30 är... Har lunch och pågrund av saknad av sol och värme så sitter jag på pappas kontor med fötterna på bordet och ett rött äpple i handen. Det kan nästan tolkas som en modern Snövitsaga om inte spegeln hade fattats...

Väntar otåligt på kameran som jag beställt men som vägrar att komma lika fort som jag vill att den ska komma... Längtar till fredag då jag och mina tre superdöttrar skall göra Umeå tillsammans De ska få examenskläder och en snygg klippning så de är redo för det kommande sommarlovet ...

Jag och Krister åker nog ut till sommarstugan ikväll för att kolla hur det går med badtunnan som skall tätas. Den som kommer att bli gladast är Rexa att få springa runt där lös och ledig är det bästa hon vet. Bara Bella, mamma och pappas elakkärring tll katt slutar upp med att jaga och skrämma livet ur henne...

Jag är en blivande paparatzi...

Äntligen ska jag få odla mitt fotagraferingsintresse för jag har äntligen kommit till skott och beställt mej ett komplett camerpektpaket av canons systemkamera med dubbla objektiv, telezoom 70-300 mm och vidvinkel 18-50 mm och EOS 400D kamerahus med 10,1 megapixel och CMOS-sensor. Med ljudlös kraft och effektivitet reagerar CMOS med suverän känslighet under dåliga ljusförhållande.  Har även köpt en massa lektyr för att lära mej om ljussättning, slutartider och olika kameratekniker för att få den absolut bästa bilden.

image42

Utflykt och sexig telefon...

Idag har vi haft en utflykt på jobbet. Som avslutning på terminen bjöd vi med alla barn ner på Bjurevi och köpte med oss massor med pizza, godis och ett ton glatt humör. Jag och mina två arbetskamrater delade på en vegitarisk pizza utan kronärtskocka och jag som är köttälskare ut i fingerspetsarna var skeptisk men döm om min förvåning när jag såg en himmelsk blandning av gröna oliver, skivade schampinjoner, gula lökringar och tärnad ananas då vi öppnade pizzakartongen. Det såg ut som fyra årstider men utan den salta och sega skinkan och det var så mycket ingredienser att jag blev proppmätt fast vi var tre som delade "systerligt".


Kom hem halv fem efter ett lyckat utvecklingssamtal med Marias fröken Barbro. Var fortfarande mätt så jag lagade pasta carbonara till familjen som åt med god aptit och såg på mej med frågande blickar när jag petade i maten. Krister hade inget annat val än att åka tillbaka till Umeå och jobba hela kvällen för att Umeås kvarn hade slut på bränsle så han kunde inte värma petumen. Han packade med sej min dyrgrip Sony Ericsson w850i för att den glappar och vickar på skalet hela tiden. Fick vackert damma av en gammal Nokia 5100 för att kunna bli nådd. På något konstigt vis så måste man ju ha en mobil år 2007. Jag levde i 28 år utan att ens äga en mobil men nu så klarar jag mej inte utan en enda vecka, teknikens under på gott och ont...