Cykelfrossa med kall rumpa...

Hu, vad kallt det var när jag stack ut min fräkninga, lätt rödsnuviga näsa genom dörren i morse. Min vackra cresent i guld och rött var täckt av en vit, kall och frostig hinna. Det enda jag tänkte var -oh, inte redan!!! Hade hoppats på att snön skulle ha artigheten att vänta med att komma tills jag rest iväg till Canarieöarna, Playa del Ingles afrikanska värme. Tydligen så hade kung Vinter andra planer för min del... den monarkin, den monarkin! Han hade tydligen bestämt sej för att bita mej i rumpan innan jag reste så jag inte skulle glömma bort vad det är jag kommer att komma hem till. Det var bara att gilla läget, hoppa upp på den kalla sadeln och styra pedalerna mot jobbet.

I morgon blir det i alla fall kalas, mamma fyllde sextio i måndags och bjuder på ett försenat partaj med middag och släktingar på lördag. Har redan sett ut stassen, en grönvit, kort klännig med vita leggings under. Matchande bijoutrier ska ligga som ett gnistrande prick över i. Presenten har jag och sysyter yster redan köpt så det känns som om vi är som scouterna dvs, redo.

Ikväll kommer Maria att sova över hos en kompis som har födelsedags-pyamas-party, Emily ska äta hemma och sova borta hon med så det blir bara jag, Krille och Elin som kommer att tassa runt i vårat nystädahus på fredagskvällen. Vi får i alla fall tid att ägna oss åt Elin, känns som om det behövs när hon så sällan är hemma numer. Det känns i tomt i hjärtat många kvällar i veckan när man inte hör skrammlet från hennes rum eller knattret från hennes tangentbord när hon sitter vid datorn. Hm, måste rycka upp mej och tänka på annat nu. Undrar vad det är Krille ska hitta på för god mat att bjuda mej på när jag kommer hem. Ohh vad det känns långt bort att få gå hem :-(

Mikael Persbrandt eller Gunvald Larsson?

Satt och kikade på den "hemska" sidan youtube som alla på jobbet säger är helvetets långa arm. Hittade i alla fall en massa klipp om Mikael Persbrandt. Hur kan man då säga att detta är det onda datoriserat? För vad kan man säga mer än att Mikael Persbrandt är Mikael Persbrandt eller är det Gunvald Larsson man förknippar honom med, hm? Jag tycker i alla fall att han är en bra skåids trots alla skriverier om det ena och det andra ur hans brokiga krogliv. Som om ingen annan i livet som INTE lever i rampljuset gör några fadäser. Ja, jag håller med kanske inte så många och så otroligt uppenbara men som skådis är han ju toppen. Det är ju faktiskt rätt förmätet av oss att ta för givet att han SKA vara Gunvald Larsson. Hittade till sist ett klipp från 100-höjdarna Fredrik och Filip där de sjunger en låt som Mikaels egen svärfar har skrivit som de tycker passar in på den "nya" svärsonen (http://www.youtube.com/watch?v=NV4q4vnX13g). By the way om man som jag är 80-talare så läs Fredrik Wikingsson och Filip Hammars bok "Två nötcreme och en moviebox" det kommer att leda till en enormt rolig och underhållande nostalgitripp till "lyfta-arselet-generationens" glansdagar.

Lunchrast på kontoret.

Sitter på pappas kontor och tillbringar mina trettio minuters lunchrast. Dels för att förkylningen vägrar att lämna kroppen och dels för att jag har så ont i foten att det värker bara jag rör minsta tå så att gå ut med Rexa är inte att tänka på. Dessutom så är Emily och Maria hemma från skolan pga. feber så de tar hand om Rexa idag i alla fall. Därför är det så att jag kan njuta av pappas kontors bläcklukt och postitdekorationer på mina dyrbara lunchminuter.

  

Började 6 i morse så jag slutar kl 13 och ska då hem och fixa till mej innan mitt fotoshoot hos Ringlöv. Körkortet ska bli det bästa ever, med tanke på förutsättningarna alltså. Börjar att räkna ner veckorna tills vi drar till Canarieöarnas underbara Playa del Ingles de första två veckorna i november. Oh, vad  jag längtar till värme, bad och god restaurangmat.